Att ämnet och talaren väckte intresse var tydligt med tanke på den välfyllda lokalen. Med en skönt humoristisk touch och några få talande exempel satte Erik Wästlund, docent i psykologi på Centrum för tjänsteforskning, snabbt upp ramarna i ämnet.

Hans egna tankar har kretsat mycket kring sjukvården, eller rättare sagt hur vi kan klara oss utan den så länge som möjligt. (Inte så konstigt kanske, med tanke på att Erik Wästlund är en av forskarna som är engagerad i Compares satsningar DigitalWell och DigitalWell Arena.)


Hur man kan bryta hälsokurvan, så att vi med ett förändrat beteende håller oss friska så länge som möjligt, är en stor samhällsutmaning som intresserar Erik Wästlund.

Enkelt uttryck kan man säga att det handlar om att få en åldrande befolkning att vara frisk så länge som möjligt. Dels genom att de friska ska bli ännu friskare, dels hindra att de som är på väg mot ohälsa blir sämre eller rehabilitera de som redan blivit sjuka.

I alla tre fallen är beteendeförändringar högaktuella, eftersom en stor del av de åkommor vi drabbas av är livsstilsrelaterade. Problemet är ofta att kortsiktiga och lätta beslut inte kräver särskilt mycket motivation – i kontrast till de långsiktiga och svåra.

Modellen kan förklaras i en balansakt mellan insats och belöning, där vi tenderar att ständigt lockas mer av handlingar där en liten insats ger en snabb belöning.

– Det är ju trist att tänka att om jag äter upp den här semlan så får jag kanske diabetes om 20 år. Det är lättare att tänka att en semla har ingen dött av, sa Erik Wästlund.

Snurrigt beslutsfattande

Samtidigt fick ett forskningsexempel från Kahneman och Tversky illustrera hur lätt vi har att påverkas av ovidkommande omständigheter när vi ska fatta beslut där vi saknar fakta. Deltagare i ett experiment fick snurra på ett lyckohjul numrerat mellan 1 och 100, där hjulet var riggat att bara visa siffran 10 eller 65. Deltagarna fick därefter gissa hur stor del av Afrikas nationer som är medlemmar i FN. De som snurrade fram siffran 10 i lyckohjulet gissade konsekvent på en lägre andel än de som hamnade på siffran 65. Ett begrepp som kallas för anchoring.

I princip är det den delen av nudging, där syftet är dolt och hjärnan agerar instinktivt, som gett begreppet dåligt rykte. Rent definitionsmässigt innebär nudging att påverka någon att fatta beslut genom att arrangera en valsituation så att det blir lätt att göra rätt.

Det som Erik Wästlund jobbar med till vardags handlar om att skapa positiva beteendeförändringar med hjälp av digital teknik. Hur man med ett uttalat syfte försöker påverka människor till bättre beslut och livsstilsförändringar. Då handlar det om att ha de måste ha förmåga, motivation och möjlighet att ändra sitt beteende.

Svårt att bryta mönster

Men ytterligare ett exempel visade hur svårt det kan vara att bryta mönster.

– Vi har en naturlig ovilja att ändra på saker som är default, sa Erik Wästlund.

– I Sverige har vi svårt att få människor att donera organ, trots att många är positivt inställda, eftersom det kräver att man aktivt skriver in sig i ett donationsregister. I Tyskland har man inte det problemet, eftersom ordningen är den omvända och man aktivt måste ta ställning om man inte vill bli donator.

Hur många som direkt efter Wästlunds övningar gick och fyllde i att de vill bli organdonatorer är oklart. Men de som kom och lyssnade fick i alla fall en bra inblick i hur man kan förändra ett beteende.

Sandra Dalåsen

Event Coordinator

+46 (0)730-25 71 29
sandra.dalasen@compare.se

Compare
Sommargatan 101A
65637, Karlstad

info@compare.se